1,873 results in DigitaltMuseum:

Almas danseskole (Utdanningsinstitusjon)

Alma Christensen etablerte en danseskole for barn i Trondheim i 1920. Skolen holdt først til i Kjøpmannsgata 12 (Håndverkerforeningen) og fra 1955 til 1993 i Arbeiderforeningen i Kongensgt.19. Alma døde i 1960 og fra da av tok Norny Gran (1927 -2007) over danseskolen og drev den fram til 1993.

Det Bergenske Dampskibsselskab (Rederi)

Kockums Jernverks AB (Bruk)

Järnverk vid med stålgjutning och valsning av tunnplåt.

Dannemora gruvor (Gruva)

Gruvor med järnmalm i Dannemora, Uppland.

Smedjebackens Walsverk (Bruk)

Bruk och verksamhet med järnhantering i Smedjebacken, Dalarna. Aktiebolag från 1872.

Cirka Teater

Teaterkompani etablert i Trondheim av Anne Marit Sæther og Gilles Berger.

Atelier Rude (Fotograffirma)

Fotograffirma etablert av Ernest Rude. Andreas Thorsrud jobbet som fotograf for Rude i firmaet.

Norrahammars bruk (Bruk)

Privilegier för Tabergs bergslag att anlägga en hammare vid Tabergsån i Jönköpings län utfärdas 1618. Bruket köptes av Husqvarna 1918. Omfattande produktion av gjutjärnsprodukter. Industriverksamheten i Norrahammar avvecklades i början av 1990-talet.

Kolsva (Bruk)

Bruk vid Köping i Västmanland,

Ödeborgs Bruks AB (Bruk)

Spikbruk vid Bratteforsfallet i Valboån, Dalsland. Gunnebo köpte upp bruket och tillverkning av plastade stängsel pågick fram till 2005.

Fredriksbergs bruk (Bruk)

Järnbruk grundat 1729, under 1800-talet gradvis övergång till pappersbruk. Ägaren Lesjöfors AB gick i konkurs 1985.

Boxholms bruk (Bruk)

Järnbruk i Boxholm med masugn, martinugn, smältsmedja med 11 lancashire enklhärdar, grov-, fin-, och plåtvalsverk, gjuteri, klippspiksfabrik, reparationsverkstad och verkstad för byggnadssmiden. Vid Flemminge smältsmedja med 10 lancashire enklhärdar, grov-, medium- och finvalsverk, ånghammare, manufaktursmedja och reparationsverkstad. Vid Graversfors två masugnar.

Domnarvets Jernverk (Bruk)

Dale Fabrikker (Tekstilindustri)

Tekstilfabrikk på Dalekvam i Vaksdal kommune, mellom Bergen og Voss. Grunnlagt av industripioner Peter Jebsen i 1979. Fabrikken var ein av dei store tekstilfabrikkane på Vestlandet, med 750 tilsette i 1945 - men etter dette har talet på tilsette har vore oppe i rundt 1100. Dale Fabrikker hadde hovudkontor i Bergen og tre fabrikkar i Vaksdal. Bomullsvarefabrikken på Dale kom først, i 1879, og i 1890 blei det bygd ein ullvarefabrikk og kamgarnsspinneri i 1912. Produksjonen har vore mangfaldig, frå sengetøy, gensarar og kofter, til strikkegarn og tekniske tekstilar. Dale Boligtekstiler vart ein del av Høie-Arne på 1980-talet, og 1990- og 2000-talet vart produksjonen etter kvart delt opp i mindre bedrifter.

Stråssa gruva (Gruva)

Järnmalmsbrytningen i Stråssa började på 1400-talet. Gruvan drevs under en lång tid av bergsmän, fram till dess att Stråssa Grufvebolag bildades 1874. Detta ombildades 1906 till aktiebolag. Redan följande år köptes gruvfältet av Metallurgiska AB. Efter ett antal turbulenta år och flera olika ägare, lades driften ned 1923, bland annat på grund av en sjunkande konjunktur. Vid 1950-talets mitt stod Grängeskoncernen som ägare och återigen påbörjades verksamheten vid Stråssa gruva med nya stora investeringar. Järnmalmen visade sig dock vara lågvärdig och man kunde inte konkurrera med andra bolag. Stråssa gruva samt bolagets andra gruvor överfördes 1978 till statligt ägda SSAB. På grund av dess dåliga lönsamhet, inleddes 1981 nedläggningen av gruvan som togs helt ur drift 1983. Under en period från och med 1984 fungerade Stråssa som besöksgruva och var Bergslagens djupaste. Även denna verksamhet lades dock ned, länspumparna stängdes och gruvan fylldes återigen med vatten.

Sætre Kjeksfabrikk (Selskap)

Sætre kjeks er et av Norges mest kjente varemerker. Kjeksfabrikken startet på en gård i Asker, ble en stor fabrikk på Vålerenga i Oslo og storindustri på Kolbotn før det som et selskap i Orkla ble lagt ned som produkjsonsbedrift og dyrket videre som et rent varemerke.

Sandvika Veveri (Tekstilindustri)

Sandvika Veveri ble grunnlagt i 1936 og holdt til i leide lokaler i Sandvika. I 1946 flyttet firmaet inn i eget nybygg på Haslum. Virksomheten omfattet veveri, farging og trykking og det ble produsert mønstervevde og trykte gardin-, dekorasjons- og kjolestoffer, samt ensfargede fôrstoffer i bomull, kunstsilke og vistra. Fabrikken flyttet senere til Rud i Bærum. I 2001 ble Sandvika Veveri slått sammen med Seiersborg Tekstil og deler av produksjonen flyttet til Fredrikstad. I 2006 flyttet firmaet til Skien og endret navn til Sandvika Interiørtekstiler AS.

Schous Bryggeri (Selskap)

Et landemerke ved Nybrua der Grünerløkka starter er Schous bryggeri. Dette var et av byens ledende bryggerier, startet i 1821 av Christian Schou. Det lå først ved Fjerdingen i Chr. Kroghs gate, fra 1873 i Trondheimsveien 2. Bryggeriet ble fusjonert med Frydenlund i 1962, oppkjøpt av Nora i 1978, og nedlagt i 1982. Anlegget omdisponert til bl.a. Undervisningslokaler for BI. I dag rommer Schou-kvartalet bl.a. Oslo kommunes Kulturskole og Pop-senteret.

Standard Telefon og Kabelfabrik (STK) (Selskap)

STK var et av Oslos industriflaggskip, med sin store fabrikk på Økern, utbygd i etapper etter 1915, med kontorblokk tegnet av Erling Viksjø og STK-tårnet som de nyeste landemerkene nederst i Groruddalen. Kontoret er blitt hotell, og tårnet falmer blant oppussede og nyoppførte bygninger på det tidligere industriområdet, som sammensmeltet med Økern-senteret vil romme kontorer, lagre, skoler og boliger når det er fullt utbygd under navnet Økern Sentrum.

Norsk Viftefabrikk A/S (Selskap)

Fra sitt fabrikkanlegg på Bryn utviklet Norsk Viftefabrikk seg fra et enkelt produksjonsselskap for vifter og luftingsanlegg til et omfattende byggteknisk foretak, som også vant miljøpriser for nyskepande renseteknologi for industrien. Fra 1932 var bedriften et rent datterselskap av det Wallenberg-eide Svensk Fläkt AB, under ASEA.